torsdag 22 september 2011

En dotter!


Min lilla bula börjar bli stor!
Om några minuter slår datumklockan över till 23/9 2011.
Dagen då min Perla blir 6 månader!
Ett halvår!
Fantastiskt men samtidigt extremt läskigt!
STOPPA TIDEN!
Min bebis blir ju stor så fort!
Åh så jag älskar den där lilla fisen.
Idag satt hon utan stöd i några sekunder och inom en snar framtid lär hon göra det mer än en liten stund.

Så vad har min lilla älskling lärt sig under de 6 månader som hon har förgyllt vår tillvaro?
Jo, hon:
Följer med blicken och fäster blicken på det hon tycker är intressant.
Greppar efter saker som hon numera tycker är intressant, greppreflexerna i händerna är nu mer eller mindre borta och hon styr med viljan =)
Hon stoppar allt i munnen.
Skrattar åt roliga saker.
Inatt skrattade hon hjärtligt åt mig när jag satt och halvsov och skulle försöka amma henne... hmm lilla troll!
Hon står hellre än sitter, även om hon ser ut som en "Hula-hula"-docka.
Hon äter gröt och puréer och verkar tycka om det alltmer. Det går i perioder.
Hmm... hon kan ju massor men man glömmer så fort vad hon kan och när det sker.

På lördag ska hon dessutom döpas och få många fina namn: Perla Alice Gertrud.

Jag kan efter denna lilla resumé av min dotter (känns förövrigt fortfarande lika sjukt och obekant att säga så!!!) medge att med barn förändras allt.
ALLT!
Och med det även att mitt barn är det viktigaste i världen.
Hon är mitt allt!
Utan henne är jag inget och hon är utan tvekan det absolut bästa som hänt mig!
Min DOTTER!

Lite suddig men mysig bild =)

I samma stund som jag skriver det så tänker jag på de stackars barnen som blev berövade sitt liv av sin egen mamma, verkar det som. (hon har ju erkänt iaf, ska ändå inte dra förhastade slutsatser).
Jag skänker många tankar till de två poklarna, 4 och 8 år och deras anhöriga.

Nu ska jag somna till ljudet från min lilla tjej som ligger och snusar här intill.

Mossa mossa

tisdag 20 september 2011

Tid för kaffe


Ja, jag försöker blogga mer eller mindre kontinuerligt iaf!
Har haft en fin helg med familjen i fokus.
Premiär för lilla O på Lekplatsen i Heron City i lördags, vi hade familje- dejt med Tulle med familj.
Mys!
Barnen härjade i nästan tre timmar innan det var dags att bege sig hemåt.
Alla utom jag somnade på bussen hem.

Just nu sitter jag här (läs ligger) och har avnjutit mina fantastiska pannkakor med sylt och grädde (inte jättenyttigt men hey!, leave me alone!).
Med en nybryggd kopp Java och en sovande bebis börjar snart halv åtta hos mig.
Ser mig om i mitt hem.
Jag blundar och tar på mig skygglapparna vänder tillbaka blicken mot TV:n och tar en sipp till av mitt kaffe.
Det här är MIN tid.
Min EGEN tid.
Och jag har ingen lust att ta tag i kaoset just nu.
Så.
Kanske senare.
Annars imorn.
Känns ju inte direkt som om vädret kommer arta sig imorn och bjuda på 25°C å sol??

Ok.
Nu TV!
Mossa mossa från Sjumilaskogen

tisdag 13 september 2011

Ett gäng dygn

Ja nästan i alla fall... fredag, lördag, söndag... måndag tisdag... var är vi på väg egentligen?
Ibland upptäcker jag att saker som verkar som de mest självklara inte är det och att det faktiskt finns sånt som övergår även mitt förstånd.
Ibland kommer jag på mig själv att sitta och planera framtiden på ett helt annat sätt än jag kunnat tro förut.
Ibland känns framtiden förutsägbar, ibland inte.
Ibland känns allt hopplöst, ibland inte.
Ibland känns det som om jag inte vet vem jag är, vad jag vill, var jag står, var jag är påväg, vad som händer i livet...

Just nu är ibland.

Sova är nog i alla fall en bra idé.
Imorn ska jag på arbetsintervju...
Vi får väl se hur det går...

Mossa mossa och godnatt!

onsdag 7 september 2011

Alla mina hjärtan


Ja...
Jag har flera hjärtan.
Utöver det som sitter i min egen kropp så är ju Perla mitt hjärta.
Även C är mitt hjärta.
Mina vänner är hjärtan.
Min familj är hjärtan.

Ja.
Det jag vill säga med det här inlägget är egentligen att jag aldrig kommer ge upp på mina hjärtan.
Jag ger aldrig upp på det som ligger mig varmast om hjärtat.

Blev idag än mer insiktsfull då jag påmindes om hur lätt och fort det kan gå att mista en närstående.
Att man ska ta vara på det man har och kanske tänka en extra gång, ge det en extra liten omtanke och smörja det med lite extra kärlek.
Så härmed gör jag det.

Jag älskar er mina hjärtan.
Vill aldrig hamna i en sits där jag står utan de som är viktiga.
Ni är mitt allt.

Kärlek
Avslutar med en bild på det bästa av allt i världen med den nya vinterjackan på :)

måndag 5 september 2011

Pimpad


Måste bara i all skit lägga upp en (om än rätt dålig) bild på Perlas fantastiska nya höst/vinterjacka som jag inte kunde motstå häromdagen.
Den är från H& och ja, alla flickbebisar med lite klass kommer förmodligen glida runt i sina buggisar i vinter med just en sån, men jag blev kär!

Som om inte det vore nog så har jag funnit min drömjacka till vintern (på GStar, av alla ställen) men då får jag nog hoppas på en lottovinst. Den råkade dessutom vara typ som bebisjackan fast marinblå och lite större ;)



Borde kolla synen


eller?

har ni någon gång känt att ni tittar men ni ser ingenting.
När man går gatan fram eller läser en bok eller tittar på TV och sen när man är framme/klar så minns man inget av vägen dit?
Ungefär som att gå eller prata i sömnen, ett inlärt beteende som sker per automatik...
Man går och går, men är helt tom i huvudet....

Lite så känner jag just nu...
Det finns inte alltid förklaringar till allt som sker.
Det finns nog heller inte förklaringar till hur det är möjligt att h
amna som i trans...
Lite som hypnos tror jag...

Vet faktiskt inte om jag vill förstå, det är säkert jätteinvecklat men jag tror att det skulle i sin tur hjälpa mig att förstå en himlans massa andra grejer...

Oj vilket dravel.
Men jag var tvungen att få ut det.

Nu ska jag roa mig med att äta Thai med Idol som sällskap... kul va?!

Har idag även läst mig att man inte kan lita på någon, ibland inte ens dem som kallar sig själva en av mina vänner...

Skrev om hur jag känner med mina riktiga vänner som farit illa av olika skäl.
Jag vet bara inte om jag nu borde känna med mig själv också...
kanske...
Livar upp stämningen med en bild på mig och den bästaste bästa i Världen!

Nu: Idol!

mossa mossa