Det känns helt ofattbart!
Jag har alltid tänkt att 9 månader är lång tid, men shit vad tiden går fort.
Plötslig kan man säga att vi snart är halvvägs.
Om tre veckor ska vi på ultraljudet.
SOM JAG LÄNGTAR!
Känslan över att ha ett litet liv inuti sig är så häftig. Coolare än något annat!
Livmodern är nu stor som två knytnävar och bebisen, som numera ska kallas Plupp, är stor som ett päron eller ca 14 cm. CRAZY!
Namnet Plupp kommer från lilla O's benämning på hur min mage ser ut, "som en liten plupp". sa hon. Kul tycker jag!
Jag kommer som tidigare nämnt inte i mina vanliga kläder.
Jag kommer som tidigare nämnt inte i mina vanliga kläder.
Det börjar bli frustrerande.
Jag som ändå trott att mina Nikita-jeans skulle hålla hela vintern som gravidbyxor.
Men icke.
De är redan galet tighta.
Som tur är sitter de lågt så jag kan ha dem, än så länge.
Det var lite tufft att knäppa dem idag.
Nu när jag sitter här och skriver en lördagskväll, bordet är fullt med godsaker... ändå är jag just nu bara sugen på sånt som är förbjudet.
Ett glas tungt rött vin, lite stinkande ostar... M-m-m!!! jag är en riktigt sucker för ost.
Trycker i mig Gouda-ost i mänger på morgonen när jag brer frukostmackan. =)
Men hey! vad är nio månader när man har hela livet framför sig. Fullt med fantastisk kärlek till ett barn man bär på.
Skulle försöka hitta en bra bild på foster i v.16. Svårt.
Istället hittar man bara en massa bilder på mammor och havande i v.16. När jag ser deras bilder förstår jag varför folk tycker att jag är "liten". De på bilderna är ju gigantiska, i jämförelse med hur jag ser ut.
Så.
Med det sagt ska jag fortsätta titta på 40 Days and 40 Night.
Mossa mossa
Love/ S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar