Bättre sent än aldrig, inte sant?
Ja jag har upptäckt att tiden för bloggandet sinar och uppryms istället av amning, tröstande, rapande, blöjbyten och så såklart en hel del lattefika :)
Mitt "nya" liv med Perla i fokus är helt underbart. Måste nog även tillägga att jag är väldigt trött också.
Igår kom en man på tunnelbanan (av utländsk härkomst) fram till mig och frågade:
-Får du sova?
Ja, jo, svarade jag. Visst får jag det, i etapper, när hon sover.
- Ja det är viktigt att sova, mycket viktigt, annars du kanske svimmar på tunnelbanan.
Gulligt men samtidigt lite läskigt: SER JAG SÅ TRÖTT UT???
Jag lät bli att sminka mig när jag gick ut igår. Kanske inte gjorde min trötthet en tjänst direkt...
Det gör jag nog aldrig om... hehe...
Men det är ju så.
Jag ska sova när hon sover. Problemet är ju bara att när jag väl är uppe och hon somnar då finns det ju TUSEN och åter TUSEN saker att sysselsätta sig med. (Utöver att blogga!)
Disken samlas på hög, och då min man är en mansgris och inte riktigt har fattat galoppen med hur diskborsten fungerar så händer det ingenting på den fronten om inte jag gör nåt åt det.
Tvättstugan är omöjlig att få tid i på kvällarna då alla tanter på gatan ska ockupera dem. Så det får JAG göra på dagarna.
Städa är det absolut tråkigaste och värsta jag vet!
Ändå är det ju VERKLIGEN nödvändigt, än mer när man har en liten som helst inte ska bli allergiker.- så, ja, det är ju ytterligare en syssla.
Sen har man ju sig själv att rå om, i allra sista hand kan jag få ta en dusch.
Idag tog jag mig friheten att duscha, innan jag åt frukost och plockade i ordning.
Nu ska jag nog ta tag i det här INNAN min bebis vaknar och vill ha mat, ska kläs på, få vitaminer och medicin för ett infekterat öga.

SÅ.
På återseende, i framtiden.
Mossa mossa alla människobarn
Love/ S & P